Nätfiske, eller phishing, är en av de vanligaste vägarna in vid intrång och digitala bedrägerier mot företag. Det handlar sällan om dåligt översatta meddelanden om arv från avlägsna släktingar längre. Moderna bluffmejl efterliknar ofta kända leverantörer, banker, molntjänster eller till och med kollegor på det egna företaget.
Målet är i regel att lura mottagaren att lämna ifrån sig inloggningsuppgifter, ändra betalningsuppgifter för en faktura eller öppna en fil som installerar skadlig kod. Här går vi igenom de vanligaste varningssignalerna och hur du kontrollerar ett misstänkt meddelande.
Kontrollera avsändarens faktiska adress
Det första steget är att skilja på visningsnamn och faktisk e-postadress. I de flesta e-postprogram kan avsändaren ange vilket namn som helst som visningsnamn, till exempel ”Microsoft Support”, ”Postnord” eller namnet på er vd.
Klicka eller håll pekaren över avsändarnamnet för att fälla ut den fullständiga adressen bakom namnet. Om namnet påstår sig komma från en känd bank eller leverantör, men adressen slutar på en helt annan domän eller en gratisadress (som @gmail.com eller liknande), rör det sig om ett bluffmejl.
Var även uppmärksam på förväxlingsdomäner där bedragaren registrerat en adress som är snarlik originalet. Det kan handla om små stavfel, utbytta bokstäver eller tillagda ord.
Granska länkar innan du klickar
Att klicka på länkar i oväntade mejl innebär alltid en risk. Länkar kan leda till falska inloggningssidor som efterliknar originalet.
Innan du klickar bör du föra muspekaren över länken utan att trycka. Då visas den faktiska webbadressen. Granska domännamnet noga.
Om du uppmanas att logga in för att granska en faktura, byta lösenord eller hantera ett spärrat konto är den säkraste metoden att inte klicka på länken alls. Öppna istället tjänsten själv via en ny flik.
Se upp för brådska och ovanliga krav
Bedragare försöker ofta få mottagaren att agera snabbt. Vanliga teman är brådska, rädsla eller sekretess.
När ett mejl kräver omedelbar handling eller avviker från normala rutiner bör du stanna upp. Särskilt ekonomiska transaktioner och ändringar av betalningsuppgifter kräver extra vaksamhet.
Hantera bilagor med försiktighet
Skadlig kod kan spridas via bilagor. Zip-filer, Office-dokument och HTML-filer kan alla användas i attacker.
Om du inte väntar en bilaga från avsändaren bör du låta bli att öppna den.
Vad gör du om du är osäker?
Verifiera uppgifterna via en annan kanal. Ring personen eller leverantören på ett nummer du redan känner till, inte ett nummer som står i det misstänkta mejlet.
Om du redan har klickat på en länk och fyllt i inloggningsuppgifter bör du byta lösenord direkt, logga ut från aktiva sessioner och informera ansvarig person i företaget så att fler åtgärder kan sättas in.
